Ibland när jag ser vissa människor så kan jag tycka synd om den personen. Man kan läsa av folk rätt så enkelt egentligen. Man ser ofta vem som har koll på sig själv och vilka som har ett stökigt inre. Människor som jagar fame, prylar, statusgrejer. Det är synd att deras lycka ligger i vilken bil man äger. Grejer är bara grejer. Det kommer inte göra dig lycklig som människa. Vänner, familj, kärlek till sig själv och andra. Förmågan att uppskatta småsaker som naturen, världen och upplevelser. Det gör mig lycklig iallafall. 

På ett år har jag gått från att vara någon som hatade vara själv till att uppskatta det. Tror det innebär att jag har fått nån slags inre ro. Saker som instagram, facebook och prylar lockar mig verkligen inte på samma sätt. Tycker det är synd av hur alla söker bekräftelse av andra. Den enda bekräftelsen man behöver är av sig själv. 

Gud, jag är en riktig hippie. Love it. Hahaha.